Ny kartläggning: Stor skillnad i hur mycket villalånet äter av inkomsten
Landshypotek Bank visar stora skillnader i hur mycket villalånet tar av inkomsten – från 41% till runt 3%.
Stora skillnader mellan kommuner och län
Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till kostnader för villalån varierar kraftigt i Sverige. I vissa kommuner handlar det om över 40 procent, medan det i andra ligger runt tre procent. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad den 25 juni 2026.
Så har Landshypotek räknat
Enligt Landshypotek Bank bygger beräkningen på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län (Svensk Mäklarstatistik), samt ett exempelhushåll med:
- två inkomster
- 75 procents belåningsgrad
- 3 procents bolåneränta
- 2 procents amortering
Kalkylen uppges gälla efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, enligt SCB.
Stockholmsområdet sticker ut
I analysen lyfts Stockholmsområdet fram som särskilt belastat. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. Motsvarande siffror är 40 procent i Sundbyberg och 32 procent i Lidingö.
Lägst andel i flera kommuner i norra Sverige
I andra änden av skalan finns bland annat Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst uppges gå till lån för en genomsnittlig villa.
Skillnader även på länsnivå
På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.
Lägst andel uppges Västernorrlands län ha, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
