SälenNytt

Tandådalen: Från liftpionjärer till framtidens fjällby

Tandådalen: Från liftpionjärer till framtidens fjällby
Foto: Flemmig Thomsen (Google Places)

Tandådalen växer vidare – från 1960‑talets första lift till dagens Snow Park och kommunens planprogram.

Tandådalen: Från liftpionjärer till framtidens fjällby

En kort introduktion

Tandådalen har länge varit en av Malung‑Sälens starkaste kort i besöksnäringen – en plats där tidiga liftpionjärer lade grunden på 1960‑talet och där dagens Snow Park och moderna anläggningar lockar unga, familjer och internationella gäster. För oss som bor i kommunen är Tandådalen mer än backar och pistkartor; det är en viktig arbetsplats, fritidsnod och en del av vår gemensamma identitet.

Historiskt perspektiv: Från Gerremo till SkiStar

Utvecklingen tog fart 1963 när familjen Gerremo byggde den första liften och bildade Tandådalens Linbane AB. Under 1970‑ och 1980‑talen fylldes sluttningarna med fler pister och stugor, och området etablerade sig som en egen fjällby i Sälenfjällen. När SkiStar senare integrerade Tandådalen med övriga anläggningar i Sälen blev området en del i en större destination, med allt vad det innebär i investeringar, marknadsföring och gäståtag.

Vad gör Tandådalen speciellt för Malung‑Sälen?

Tandådalen skiljer sig från andra delar av Sälen genom sin sportigare profil och Snow Park‑identitet. Här finns längre fallhöjder och pister som utmanar mer avancerade åkare, samtidigt som Östra Tandådalen erbjuder breda, familjevänliga carvingbackar. För kommunen är Tandådalen en motor i besöksnäringen:

  • Arbetsplatser: liftpersonal, restauranger, städ, uthyrning och teknisk drift ger både säsongs‑ och heltidsjobb.
  • Ekonomi: gästehushåll, restaurangintäkter och byggprojekt stärker lokal handel och entreprenörer.
  • Året‑runt‑potential: planprogram och stigar gör att Tandådalen allt mer används även sommar och höst.

Snösäkerhet, Snow Park och serviceutbud

En av anledningarna till att Tandådalen spelat en så viktig roll i länet är snösäkerheten: ett robust konstsnösystem med långa vattenledningar och välplanerad snöproduktion gör att anläggningen ofta kan öppna tidigt. Snow Parken, med graderade linjer för alla nivåer, är ett etablerat dragplåster som återkommande lockar ungdomar och freestyleentusiaster.

Runt skidtorget finns kaféer, afterski‑scener och hotell som Tandådalens Fjällhotell och Hotell Mezzo. Boendet domineras fortfarande av stugor och lägenheter med ski‑in/ski‑out‑möjligheter, men nya lodge‑koncept och projekt som Norrbackarna visar på en tydlig förtätning och högre standard i utbudet.

Guldkorn och kuriosa

För den som känner Tandådalen finns alltid små historier att dra fram vid fikabordet. Här är några favoriter:

  • Namnet i andra länder: I tyskspråkiga marknader kallas området ibland "Zahntal" – ett tecken på områdets internationella räckvidd.
  • Tidig öppning: Tandådalen har flera gånger varit först i Dalarna att öppna för säsongen när snödäcket och snökanonerna tillåter.
  • Bilfritt torg: Omgestaltningen av skidtorget till en mer bilfri zon har höjt trivseln och gjort ytan till en naturlig mötesplats för både gäster och boende.

Planer, miljö och kommunens roll

Malung‑Sälens kommun pekar tydligt ut Tandådalen/Hundfjället som ett prioriterat utvecklingsområde. Planprogram som Norrbackarna, detaljplaner för fjällvillor och diskussioner kring en toppstuga visar att både kommunen och markägare vill skapa fler bäddar och mer service nära liftsystemet. Samtidigt väger riksintresset Fjällvärlden tungt – natur- och friluftsvärden kräver omsorg i alla detaljplaner, särskilt vad gäller vattenanvändning för konstsnö och landskapsbilden.

Aktuellt läge och vad som väntar

Idag präglas Tandådalen av en balans mellan expansion och hållbarhetskrav. Flygplatsens närhet (Scandinavian Mountains Airport) öppnar för fler internationella gäster, vilket accelererar trycket på fler bäddar och bättre transferlösningar. Kommunen arbetar vidare med att styra utbyggnad så att den blir så koncentrerad och miljöanpassad som möjligt.

För Malung‑Sälens invånare betyder detta både möjligheter och utmaningar: fler jobb och högre servicegrad, men också frågor kring boendelösningar för säsongsarbetare, trafiktoppar och stärkta krav på klimat- och vattenhantering. Om planerna håller och samarbetet mellan kommunen, SkiStar och lokala aktörer fungerar, väntar en fortsatt stark roll för Tandådalen i regionens utveckling – både som vintermagnet och som året‑runt‑fjälldestination.

Snabbfakta

  • Högsta punkt: cirka 871 m ö.h. (Västra Kalven)
  • Liftsystem: cirka 20 liftar i Tandådalen; tillsammans med Hundfjället fler i det gemensamma systemet
  • Pister: ca 30 i Tandådalen; runt 54 i Tandådalen/Hundfjället totalt enligt regionala siffror
  • Profil: sportig skidåkning, Snow Park och familjevänliga östra områden

Som lokal invånare kan vi vara stolta över hur området vuxit från en första lift på 1960‑talet till dagens moderna fjällby – samtidigt måste vi fortsätta jobba gemensamt för att utvecklingen blir hållbar och långsiktigt positiv för både boende och besökare.

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system, AI och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma. Vänligen anmäl fel via "Anmäl fel" under artikeln.

Fler artiklar i Samhälle