Inledning: Riksväg 66 – vår Fjällväg som håller ihop kommunen

För oss som bor i Malung‑Sälen är riksväg 66 mer än bara asfalt: det är Fjällvägen som binder ihop byarna, arbetspendling, handel och fjällturismen. Under vintersäsongen ser vi hur hela kommunen fylls av fordon som använder samma ryggrad in mot Lindvallen, Hundfjället, Tandådalen och vidare mot Norge. Samtidigt pågår långsiktiga jobb för att göra vägen säkrare, mer framkomlig och redo för eldrivna fordon.

Bakgrund och historik

Riksväg 66 sträcker sig från Västerås och följer i stor utsträckning Västerdalälven upp genom Dalarna. Sträckan genom vår kommun går från Vansbrogränsen via Malung och upp genom Transtrand mot Sälenfjällen och den norska gränsen. Under 2010‑talet omklassades tidigare delar (tidigare länsväg 297) och dagens sträckning förstärktes, vilket ytterligare betonade vägens roll som genomgående fjällled mot Norge.

I Malung spelar vägen en naturlig roll som knutpunkt där E45 möter riksväg 66; här stannar många resenärer för service, och lokala företag och campingplatser drar nytta av trafikflödet. I Sälen är Fjällvägen i praktiken huvudgatan för många verksamheter: Högfjällshotellet, fjällkyrkan, ICA i Lindvallen och flera skidområden använder väg 66 som adress och entré.

Vad betyder väg 66 för oss lokalt?

Riksväg 66 är en bärande funktion i flera vardagliga och strategiska sammanhang:

• Vardagstrafik: För boende i Malung, Malungsfors, Lima och Transtrand är väg 66 en huvudled för arbete, skola och service.
• Turism: Hela besöksnäringen i Sälenområdet förlitar sig på att Fjällvägen fungerar som tillförlitlig infart för skidgäster och som leveransväg till hotell och butiker.
• Godstrafik och säkerhet: Vägen är statlig och Trafikverkets ansvar; flera planhandlingar pekar ut delar av rv 66 som primär transportled även för farligt gods, vilket ställer särskilda krav i kommunens riskplanering.

Upprustningar, trafiksäkerhet och lokala bidrag

De senaste åren har vi sett större satsningar längs sträckan. Trafikverket har genomfört en upprustning av cirka sju kilometer mellan Östra Tandö och Bu: vägen har breddats, rätats och fått säkrare korsningar samt nya gång‑ och cykelvägar. Detta har förbättrat både framkomlighet och säkerhet i vardagen för oss som pendlar och för besökarna som kör upp till fjällen.

Andra viktiga åtgärder inkluderar regionala hastighetsanalyser, nya fartkameror på olycksdrabbade avsnitt och riktade riskutredningar i samband med nyexploatering nära vägen. Kommunen och Trafikverket har också samordnat arbetet kring buller, skyddsavstånd och att minimera miljöpåverkan vid ombyggnader.

Guldkorn och lokala kuriositeter

Fjällvägen har sina särdrag – några små guldkorn som sätter det lokala perspektivet i ljus:

• Sälens fjällkyrka ligger bokstavligen vid väg 66, precis innan Högfjällshotellet – ett fint exempel på hur vägen binder samman turistliv, kultur och vardag.
• ICA i Lindvallen placerades medvetet vid Fjällvägen för att fungera som både lokal matbutik och servicepunkt för fjällresenärer.
• Orienteringsklubbar, skidklubbar och lokala guider använder ofta "Fjällvägen 66" i vägbeskrivningar – för många här är vägnumret synonymt med bebyggelse och natur i området.
• Projektet "Gröna Vägen" har gjort rv 66 till en elbils- och laddkorridor med snabbladdare utmed stråket – ett viktigt steg för hållbar fjälltrafik.

Aktuellt läge och hur framtiden ser ut

Just nu har stora delar av Malung–Sälen fått bättre standard tack vare ombyggnaden Östra Tandö–Bu och andra punktinsatser. Laddinfrastruktur byggs ut längs hela stråket, och nya detaljplaner placerar bostäder och service närmare Fjällvägen vilket successivt förändrar karaktären mot mer stadslika gaturum i Sälenområdet.

Samtidigt kvarstår utmaningar: kapacitetsproblem och köer under toppveckor, vintrigt väder som ställer krav på snöröjning och beredskap, samt riskhantering kopplat till farligt gods när bebyggelse ligger nära vägbanan. För att möta dessa krävs fortsatt samordning mellan Trafikverket, kommunen och lokala aktörer.

Framtidsbilden pekar mot fortsatt punktvisa förbättringar av vägens standard, fler gång‑ och cykellösningar i tätortsnära delar, och en starkare laddinfrastruktur – allt för att göra Fjällvägen både tryggare och mer attraktiv för nya, miljövänliga resesätt. För oss här i kommunen betyder det att vi både tar hand om den vardagliga framkomligheten och bevarar vägens roll som porten till våra fjäll.