Håll Sverige Rent släpper ny nationell rapport om nedskräpning

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten, som presenterades den 20 april 2026, visar för första gången nationella mätningar över tid och pekar på en minskning av skräp i stadsmiljö – samtidigt som nikotinprodukter fortsatt dominerar och strandskräpet varierar kraftigt mellan olika havsområden.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent hänvisar till visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som mest nedskräpade, medan skräp i havet ses som det viktigaste att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner; enligt rapporten är det främst yngre, män och snusare som uppger detta.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter ned

Enligt de nationella skräpmätningarna har mängden skräp i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräp som minskat i stadsmiljö (2023–2025):

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräpet dominerar fortfarande

Trots minskad rökning och färre fimpar i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 står:

• Fimpar för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus för 23 % av allt skräp i stadsmiljö

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräp utgöra cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö.

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

”Över tusen skräp” på vägen till jobbet

Som ett vardagsexempel har Håll Sverige Rent översatt resultaten från mätningarna till en typisk promenad i stadsmiljö. På en kilometers gångväg längs trottoar eller gångbana skulle man enligt rapporten passera över 1 000 skräpföremål.

Exempel per kilometer i stadsmiljö enligt beräkningen:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men målen hotas

Rapporten uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter en ökning 2022–2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Håll Sverige Rent hänvisar också till att få känner till den så kallade ”flergångslagen” och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

”Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister”, säger Josefin Carlring.

Enligt rapporten visar de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan Sveriges havsområden. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det anges vara en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter).

Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet längs västkusten plast, där en stor del kopplas till fiskeriverksamhet. Samtidigt förekommer även konsumtionsrelaterat skräp som plastförpackningar, korkar, bomullspinnar och ballonger.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet för 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här uppges fiskerelaterat skräp vara betydligt mindre, medan mer skräp kopplat till strandbesökare hittas, som fimpar, snus och plastförpackningar från chips och godis.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Där förekommer också förpackningar från godis, snacks och mat. Rapporten noterar samtidigt att det inte hittas lika mycket toapapper som tidigare år.